Teknisk handbok februari 2017

Konstbyggnader - Broar & kajer - Brodetaljer

G.1 Allmänt

 

Kravet på beständighet kan anses vara uppfyllt om konstruktionsdelen är utformad enligt Trafikverkets, Vägverkets eller Banverkets ritning.

 

G.2 Tätskikt

 

G.2.1 Allmänt

 

Vid utformning av tätskikt beaktas risken för glidning om ytan har ≥ 6 % lutning i längdriktningen. Detsamma gäller på klaffbroar.

 

Vid broände avslutas tätskiktet enligt Vägverkets ritning 584:5S-b.

 

Vid övergångskonstruktion avslutas tätskiktet enligt Vägverkets ritning 584:6T-l.

 

G.2.2 Brobaneplattor på vägbroar samt gång- och cykelbroar

 

På betongytor utförs tätskiktsmaterialet med tätskiktsmatta och primer av akrylat.

 

G.3 Beläggning för väg- samt gång- och cykelbroar

 

G.3.1 Allmänt

 

Friktionen, mätt med t.ex. en T2GO-mätare, ska vara minst 0,50, som medelvärdet av de 4 mätningar som genomförs på en 20 m lång sträcka.

 

Vid broände avslutas beläggningen enligt Vägverkets ritning 584:5S-b.

 

Vid övergångskonstruktion avslutas beläggningen enligt Vägverkets ritning 584:6T-l.

 

G.3.2 Beläggning på brobaneplatta av betong

 

Beläggningen på brobana utförs med ABS 11 70/100 och för GC-bana ABT 8 160/220.

 

G.3.2.1.2 Kombinerat skydds- och bindlager

 

Brobana förses med kombinerat skydds- och bindlager av 50mm PGJA. Max variation är +/- 10mm.

 

Angiven tjocklek för bindlager är exklusive justeringar pga. ojämnheter i underlaget.

 

G.3.2.10 Dräneringskanaler

 

Dräneringskanaler utformas som ursparingar i det beläggningslager som läggs på tätskiktet. Dräneringskanalerna utformas enligt Vägverkets ritningar 584:6S-e, 584:6S-h och 584:6T-l.

 

G.5 Avvattningssystem

 

G.5.1 Utformning

 

G.5.1.1 Ytavlopp

 

G.5.1.1.1 Anordnande av ytavlopp

 

Ytavlopp på en vägbro eller en gång- och cykelbro utformas enligt Vägverkets ritningar 584:6S-c, 584:6S-f, 584:6S-j, 584:6S-k eller 584:6S-l.

 

Ytavlopp på en vägbro eller en gång- och cykelbro utformas enligt Vägverkets ritningar 584:6S-k, rev. A men med ändring till rostfritt stål SS 2377.

 

584:6S-c för typbeläggning 7 och 9 har rektangulärt tvärsnitt och är svåra att byta – används därför inte på våra broar.

 

584:6S-f för typbeläggning 1-6 och 8 har rektangulärt tvärsnitt och är svåra att byta – används därför inte på våra broar.

 

584:6S-j för typbeläggning 7 och 9 har ett cirkulärt tvärsnitt vilket är bra vid byte och är ok att använda på våra broar med alternativ 2.

 

584:6S-k för typbeläggning 1-6 och 8 har ett cirkulärt tvärsnitt vilket är bra vid byte och är ok att använda på våra broar med alternativ 2.

 

584:6S-l för reparation med dirketgjuten slitbetong -

 

G.5.1.1.2 Placering av ytavlopp

 

Avståndet mellan ytavlopp får inte vara större än att en tillfredställande avvattning av brobaneplattan erhålls.

 

Broar med förhöjd kantbalk eller med förhöjd gång- och cykelbana ska förses med ytavlopp som ska placeras intill kantbalkarna eller intill gång- och cykelbanorna.

 

Ytavloppen ska placeras så att dess mitt är 0,2 m från kantbalkars och förhöjda gång- och cykelbanors insidor.

 

Ytavlopp ska alltid finnas intill en övergångskonstruktion på den sida som lutar mot övergångskonstruktionen.

 

G.5.1.1.3 Stuprör

 

Stuprör utförs av UV-beständig plast om inget annat anges i annan handling. Ett stuprör utformas med högst två krökar med vardera högst 45° vinkel i rörets övre del samt högst en krök med högst 45° vinkel vid utkastet. Går stuprör ner i mark, så ska renssil, typ Lövis, monteras på röret så att skräp leds bort.

 

G.5.1.2 Grundavlopp

 

G.5.1.2.1 Anordnande av grundavlopp

 

Grundavlopp på en vägbro eller en gång- och cykelbro utformas enligt Vägverkets ritningar 584:6S-m, dvs. ett utförande med rostfritt alternativ.

 

G.5.1.3 Gasutlopp

 

G.5.1.3.1 Anordnande av gasutlopp

 

Eventuella gasutlopp, i samband med mindre underhållsarbeten då inte hela tätskiktet byts ut, anordnas enligt Vägverkets ritning 584:5S-a.

 

G.6 Lager

 

G.6.1 Allmänt

 

Val av lager ska ske med tanke på minsta möjliga underhållskrav och bästa livslängd.

 

G.7 Övergångskonstruktioner för väg- samt gång- och cykelbroar

 

G.7.1 Allmänt

 

En övergångskonstruktion ska medge tillräcklig rörelse och vara vattentät, typ Maurer eller likvärdig.

 

Beträffande val av utformning och upprättande av konstruktionsredovisning se även SS-EN 1993-2, bilaga B.

 

G.7.2 Funktionskrav

 

G.7.2.2 Rörelsekapacitet

 

Eftersom rörelsediagram enligt ”Brobyggande krav” (Trafikverket),  bilaga 3.9 ska anges på ritning eller i beskrivning kan temperaturen vid tidpunkten för montering vid tillämpningen av SS-EN 1991-1-5, 6.1.3.3(5) anses vara känd.

 

G.7.2.6 Jämnhet

 

En övergångskonstruktion inklusive anslutningen till beläggningen ska vara utformad så att den ger god komfort för trafikanterna. Fogöppningen i en gummilamell får inte ha en rörelsemöjlighet större än 90 mm. Detta gäller dock inte om öppningen är täckt av t.ex. bullerdämpande plattor.

 

G.7.3 Utformning

 

G.7.3.1 Allmänt

 

En övergångskonstruktion ska dras ut 100 mm, och gummidelen 150 mm, utanför den lägsta kantbalkens utsida och vattnet ska ledas bort i tratt, rör, mm.

 

G.9 Skyddsanordningar för broar med väg- eller gång- och cykeltrafik

 

G.9.1 Utformning

 

Broräcken utförs med slutna profiler, med väl rundade hörn och radier minst 3mm innan ytbehandling är ett krav. Alla ståldetaljer varmförzinkas eller rostskyddsmålas till miljöklass C5-M.

 

Avstånd mellan underkant toppföljare och överkant ram på grind, stänkskydd, mm, får vara max 100mm.

 

G.9.1.1 Övergripande krav avseende säkerhet vid användning

 

G.9.1.1.1 Räcke för vägbro

 

Oavsett referenshastighet ska ett räcke uppfylla krav i SS-EN 1317-5. Krav för kapacitetsklass H2 och skaderiskklass B enligt SS-EN 1317-2 ska vara uppfyllda.

 

G.9.1.2 Utformning av räcke på vägbro

 

G.9.1.2.1 Allmänt

 

Vägbroar ska förses med ett broräcke enligt G.9.1.1.1 i de kanter som är parallella med körbanan. Dessutom gäller följande krav när ett räcke placeras i brons kant:

 

– Toppföljarens överkant ska vara minst 1200 mm över beläggningens överkant där gång- och cykeltrafik kan förekomma på en körbana längs räcket.

 

– Om det finns en gång- och cykelbana längs räcket ska detta även uppfylla kraven enligt G.9.1.1.2. Ett sådant räcke får utformas genom en förhöjning av ett räcke som uppfyller kraven enligt G.9.1.1.1. Förhöjningen får inte påverka räckets funktion.

 

– Den fria öppningen mellan kantbalkens överkant och navföljarens underkant respektive mellan navföljarens överkant och toppföljarens underkant får inte överstiga 450 mm.

 

Om broräcket inte uppfyller detta krav ska räcket förses med mellanföljare, skyddsnät, spjälgrind eller stänkskydd.

 

Dock gäller inte kravet på den fria öppningens storlek för räcken där gång- och cykeltrafik inte får förekomma. Om körbanans kant och brons kant inte är förlagda i samma linje ska ett broräcke enligt G.9.1.1.1 placeras vid körbanans kant och ett fallskydd enligt G.9.1.1.3 placeras vid brons kant.

 

Om nivåskillnaden till underliggande markyta är mindre än 3,0 meter och vattendjupet vid medelvattenstånd är mindre än 0,5 meter får fallskyddet slopas.

 

Om ett broräcke enligt G.9.1.1.1 placeras mellan körbanan och en gång- och cykelbana ska brons kanter förses med räcke enligt G.9.1.1.2. Se även B.1.12.2.

 

G.9.1.2.2 Anordnande av räckesdetaljer

 

En bro ska förses med skyddsnät över områden där det finns risk för personskador om föremål faller ner från bron. För korsande vägar och gator kan skyddsnätens utsträckning begränsas till trafikeringsområdet enligt VGU.

 

G.9.1.2.3 Anslutande vägräcke

 

Avsnittet utgår och broar förses, oavsett spännvidd, med räcke enligt ovan.

 

G.9.1.3 Utformning av räcke på gång- och cykelbro

 

Gång- och cykelbroar ska förses med gång- och cykelbroräcke enligt G.9.1.1.2.

 

En bro ska förses med skyddsnät över områden där det finns risk för personskador om föremål faller ner från bron. För korsande vägar och gator kan skyddsnätens utsträckning begränsas till trafikeringsområdet enligt VGU.

 

G.9.1.6 Räckesdetaljer

 

G.9.1.6.4 Stänkskydd

 

Om genomsiktligt stänkskydd/bullerskydd så utförs det av minst 10mm skivor av klar ofärgad UV-beständig polykarbonatplast med reptåligt ytskikt.

 

G.9.1.6.5 Ståndare

 

Centrumavståndet mellan ståndare ska mätas parallellt med kantbalken.

En ståndare ska placeras vertikalt. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3 anger att räckesståndaren får placeras vinkelrätt överbyggnadens profillinje.

 

G.9.1.6.6 Infästning

 

En ståndare ska fästas in i bron genom att en på ståndaren fastsvetsad fotplatta skruvas fast i bron med skruvar, muttrar och brickor i rostfritt stål enligt EN 1.4462, (SS 142377) alternativt SMO 254.

 

På en kantbalk av betong på en bro över en elektrifierad järnväg ska infästningen utformas med en öppen spalt med minst 40 mm höjd mellan fotplåten och kantbalkens översida.

 

Ingen undergjutning ska utföras men det ställs stora krav på ytjämnheten på kantbalken och vatten får inte bli ståendes under fotplattan. Samma gäller utsättning av skruvgrupp som ska monteras till form med mall som ska avvägas till rätt höjd innan gjutning.

 

G.12 Övriga brodetaljer

 

G.12.1 Belysning m.m.

 

G.12.1.1 Utformning

 

G.12.1.1.1 Belysningsarmaturer och belysningsstolpar

 

G.12.2 Kabelrör m.m.

 

Genomföringar/tomrör för belysning, ledningar mm, ska utföras i samråd med beställaren.

 

Hänsyn ska tas till genomföringar vid brons konstruktiva utformning.

 

Det ska läggas in 3 st. extra tomrör, Ø110 i överbyggnaden på vardera sidan och som dras ut i vägkant utanför länkplattor. Tomrör förses med dragtråd av nylon. Det ska säkerställas att genomföringar/tomrör dräneras.

 

Lägg/fördela rören med minst 150 mm mellanrum för att kunna få ner gjutrör o vibrostav mellan tomrören.

 

Dragtråd och kabelrör ska märkas med färgmarkering i samråd med beställaren.

 

Samtliga tomrör tillhör Malmö stads Gatukontor. Avtal ska tecknas med varje part att man ligger på egen risk och egna kostnader vid framtida broarbeten.

 

Tomrör får inte fästas mot ytavlopp, då tomrören med dess innehåll riskerar att skadas vid framtida byte/urborrning av ytavloppet.