Teknisk handbok februari 2017

Konstbyggnader - Broar & kajer - Betongkonstruktioner

D.1 Utformning

 

D.1.1 Allmänt

 

D.1.1.2 Betong

 

Betongkonstruktioner utförs i Utförandeklass I, lägst C35/45 VT, vct < 0.40 och med frostresistent ballast. Cementtypen ska vara av typen CEM I, MH, LA, SR

 

CEM I - är en ren portlandcement

 

MH - är cement med måttligt värmeutveckling

 

LA - är lågalkaliskt

 

SR - är sulfatresisten

 

Ballasten frostresistent utvärderas enligt SS-EN 12620+A1:2008, eller senare revidering.

 

Gjutarbeten planeras och utförs så att porigheten i betongytor begränsas och kraven i

SIS 812002, tabell 2, klass 2A uppfylls. t<5 mm tillämpas.

 

Distansklotsar utförs med en färg så lika omgivande betongyta som möjligt.

 

 

Hållfasthetsklassens Cxx/xx (t.ex. C20/25) motsvarar det första siffervärdet den fordrade karakteristiska cylindertryckhållfastheten (i MPa), och det andra är motsvarande för kuber. Denna tryckhållfasthet utvärderas från provning med ett antal cylindrar med diameter 150 mm och höjd 300 mm alternativt på kuber med 150 mm kantlängd, vattenlagrade i 20 grader fram till provning efter 28 dygn.

 

I BBK 94 och 79, angavs tryckhållfasthetsklassen som Kxx (t.ex. K40) där siffervärdet avses motsvara den fodrade tryckhållfastheten (i MPa) bestämd genom tryckprovning av 150 mm kuber efter 28 dygn (vattenlagrade i 4 dygn, därefter luftlagrade). Den för dimensionering angivna tryckhållfastheten ansågs motsvara tryckhållfastheten (5-procentsfraktilen) bestämd på vattenlagrade cylindrar, reducerad med faktor 0,85 för långtidseffekter.

 

I B5 (fastställd 1965 och reviderad 1973) angavs hållfasthetsklasser med Kxxx (t.ex. K400) och där siffervärdet angav tryckhållfastheten ”för en serie normaltidsprov vid fortlöpande provning”, räknat i kilopond istället för newton (1 kp = 9,81 N). I B5 angav dock ingen dimensionerande tryckhållfasthet utan i stället användes tillåtna spänningar.

 

Lite grovt kan man säga att en K350 är en K35 vilket i sin tur hamnar mellan C25/30 och C28/35. Och en K600 är K60 som hamnar på ca C45/55.

 

D.1.1.3 Utförandekontroll av Betong

 

Provning av tryckhållfasthet

 

Fortlöpande provning av tryckhållfasthet utförs genom att en betongkub tas ut från varje gjutetapp. Sammanlagt ska minst sex kuber tas ut från varje bro för varje använd betong-sammansättning. Tryckhållfasthet provas enligt 5.5.1.2 i SS-EN 206-1 och SS 13 70 03.

 

Om den totala betongvolymen per bro eller för varje betongsammansättning understiger 50m3 godtas att minst tre kuber tas ut.

 

Resultat från fortlöpande provning ska värderas enligt SS-EN 206-1, 8.2.1.3 villkor 1 och 2 varvid resultat från hela broobjektet värderas för respektive betongsammansättning.

 

Om resultat från fortlöpande provning inte motsvarar godtagbar hållfasthet ska hållfastheten provas i den färdiga konstruktionen genom utborrning och provtryckning av cylindrar ø100 x 100 mm. Resultat ska utvärderas enligt BBK, 7.3.3.3. Minst sex cylindrar ska borras ut enligt Bro 2004, 45.513.

 

Provning av frostbeständighet

 

Fortlöpande provning av frostbeständighet utförs genom att vid varannan gjutetapp ska en kub tas ut för fortlöpande provning av frostbeständighet.

 

För varje bro och betongsammansättning ska dock minst fem kuber tas ut.

 

Om betongvolymen understiger 50 m3 godtas att minst tre kuber tas ut.

 

Kuberna ska tillverkas och lagras enligt SS 13 72 44 förfarande I.

 

Resultatet från frysprovningen ska uppfylla kraven enligt SS 13 70 03, 5.3.3 med tillägget att god frostbeständighet enligt SS 13 72 44 ska vara uppfyllt.

 

Om kraven vid fortlöpande provning av frostbeständighet inte uppfylls, ska minst fem cylindrar ur konstruktionen borras ut. Dessa cylindrar ska provas enligt SS 13 72 44 förfarande III. Vid denna provning krävs ”acceptabel frostbeständighet” enligt metod A.

 

D.1.1.4 Form

 

Formmaterial ska lagras och hanteras så att inte fuktvariationer uppstår i formmaterialet. Formmaterialet ska skyddas mot ojämn solbestrålning och behandlas så att missfärgningar inte uppstår. Skarvarna ska utföras täta och vara placerade så att ett estetiskt mönster uppnås.

Utgående synliga hörn (skarpa kanter) ska avfasas genom att en 20 mm trekantlist läggs in i formen. På bottenplattor är måttet större.

 

Formstag ska utföras i glasfiberkomposit med kulör som betongens yta. Stagen kapas jämt med betongytan. Placering utförs i överensstämmelse med betongytans övriga struktur.

 

I kantbalkar får genomgående formstag inte användas.

 

D.1.2 Konstruktionsdelar

 

D.1.2.1 Bottenplattor, stagbalkar, tätplattor och arbetsbäddar

 

D.1.2.1.1 Allmänt

 

En bottenplattas översida i vägmiljö lutas ≥ 1 % mot fri kant.

 

D.1.2.1.3 Tätplattor

 

En tätplatta ska alltid betraktas som en tillfällig konstruktion.

 

D.1.2.2 Landfästen och brostöd

 

Ett fristående landfäste ska förses med loddubbar enligt Vägverkets standardritning 582-2S-c - Loddubbar eller AMA, DEP.1832.

 

Ett gruskiftes överyta lutas ≥ 1,0 % i riktning mot banken.

 

D.1.2.3 Lagerpall

 

En lagerpall som inte är belägen inom ett område som är skyddat av brobaneplattan förses med kantlist.

 

Lagerpallens överyta lutas ≥ 1:20 mot framkanten för att säkerställa avrinningen.

 

D.1.2.4 Vingmur

 

D.1.2.4.1 Allmänt

 

Vingmurens underkant ska förläggas på ett minsta djup d enligt nedan. Måttet d mäts vinkelrätt mot släntens yta till vingmurens underkant.

 

Vinkel mellan väg och vingmur                 Djup d [m]

0g - 15 g                                                  2.0m

> 15 g                                                      1.2m

 

En vingmurs ände ska förses med en avvägningsdubb av mässing enligt Vägverkets 582-2S-d - Avvägningsdubb eller AMA, DEP.1831.

 

D.1.2.4.2 Vingmur parallell med väg eller spår över bron

 

Vingmurens överyta lutas ≥ 1:2 i riktning från kantbalken.

 

D.1.2.4.3 Vingmur förlagd i slänt

 

Överytans lutning i vingmurens riktning påbörjas för vägbroar och gång- och cykelbroar vid stödremsans ytterkant. För att hindra att vatten från slänten ovanför rinner över vingmuren utförs vingen minst med 100 mm visning över släntens yta.

 

D.1.2.7.3 Kantbalkar

 

En kantbalk utformas så att dess bärförmåga och mått är tillräckliga för infästningen av räcket. En kantbalk på en vägbro eller en gång-och cykelbro utformas vanligen med en bredd av minst 400 mm och en höjd av minst 400 mm. Räckets skruvgrupps utformning beaktas vid armeringsutformningen. Kantbalkens överyta lutas inåt minst 1:20.

 

En droppnäsa utformas genom inläggning av en 20 mm trekantslist i formen.

 

D.1.2.8 Broände

 

En broände på en vägbro eller en gång- och cykelbro utformas enligt Vägverkets ritning 584:5S-b.

 

D.1.2.9 Kantlist

 

En kantlists funktion är att hindra att vatten från t.ex. en lagerpall rinner ner längs den vertikala ytan. En kantlist utförs armerad, utformas ≥ 100 mm bred och ≥ 150 mm hög och förses med droppnäsa.

 

D.1.2.10 Länkplatta

 

Broar och andra konstbyggnader med tvära slut ska utföras med länkplattor som ska läggas upp på ett minst 150 mm brett upplag.

 

Upplaget ska utformas så att vinkeländring medges och glidning förhindras.

 

En länkplatta ska dimensioneras som en fribärande konstruktionsdel.

 

En länkplattas översida lutas ≥ 1 % från bron och mot banken.

 

Se vidare på Vägverkets ritningar 584:3G-g Länkplatta för broar med asfaltbeläggning, eller 584:3G-h Länkplatta för kablar - mått och armering.

 

D.1.3 Beständighet

 

D.1.3.1 Allmänt

 

Se ovan i avsnitt B.1.2 Tekniska livslängder.

 

D.1.3.2 Exponeringsklass

 

För broar och konstbyggnader gäller generellt lägst XD3 och XF4.

 

D.1.3.3 Täckande betongskikt - Armering

 

För broar och konstbyggnader gäller minst 55 mm som ett enhetligt täckande betongskikt där även montagestänger ska inkluderas.

 

D.1.3.4 Skyddsimpregnering

 

D.1.3.4.1 Allmänt

 

D.1.3.4.2 Skyddsimpregnering mot inträngning av klorider och vatten

 

Kantbalkar och vingmurar och andra specificerade ytor ska skyddsimpregneras mot inträngning av klorider och vatten med preparat som ger ett minsta inträngningsdjup av 5mm.

 

D.1.3.4.3 Klotterskyddsbehandling

 

Synliga ytor i underbyggnad och andra specificerade ytor ska behandlas med klotterskydd av vaxtyp som ska vara väl fungerande med vald impregnering.

 

D.1.4 Övrigt

 

D.1.4.1 Minimiarmering

 

D.1.4.1.1 Allmänt

 

Om inget annat ges av beräkningar eller annat regelverk så ska alla ytor, med undantag av kantbalkar och underkant bottenplatta, utföras med en minimiarmering om minst Ø12s200.

 

D.1.4.4 Tätning av fogar

 

Gjutfogar i fyllning och eller i vatten ska tätas/förseglas enligt Vägverkets ritning 584:5S-b